TOO MUCH TOO MUCH TOO MUCH TOO MUCH TOO MUCH

Förstår ni ens hur det känns? Nej det är klart ni inte gör, men kan ni föreställa er hur det känns för mig? För mig betyder det allt.

TÄNKER TILLBAKA

Caligola, blandade bilder av fotograferna.
Sen hittade jag även att den tyska kvinnan (som förresten kom fram till mig och frågade om jag var mandoella för hon kände igen mig från md.com, blev så himla glad) som stod jämte oss filmade Sad Girl och den var så fin. Vågade knappt titta på klippet eftersom jag vet hur mycket jag skrek under konserten, men eftersom Sad Girl är så lugn skrek vi väldigt lite, för den ska vara 'chill'. Men det ni väl hör är när jag och Anna skriker lite emellanåt. ALLTSÅ JAG VAR EXAKT SÅ NÄRA GUSTAF OCH JAG KUNDE INTE SLUTA GRÅTA. Gustaf Gustaf Gustaf står och tittar på oss två gånger. Först sitter han ned, sen står upp och tittar på oss under min favoritrad i låten. Ingen förstår hur det kändes. Eftersom vi är så lugna på Sad Girl laddar jag upp den här.
 
Förresten är jag i Stockholm och ska va här 8 dagar nu.

SOMETIMES

Ibland ibland ibland händer det att Ella kommer på att hon faktiskt har tur med saker och ting.
Notera ibland.
Jag är i Stockholm 17 juli och min favorit Miss Li och Annas favorit Markus Krunegård spelar på Allsång på Skansen.
Vi är överlyckliga just nu. Överlyckliga.
Så jag hoppas ni ser oss i första rad på tv.

PEOPLE CHANGE


THE HIVES 3/6 2012

The Hives i Göteborg förra helgen.






Some dreams can come true

Underligt nog pratar jag inte om The Hives och nu vet jag inte var jag ska börja.
Ökdsldfdöa allt är så jävla otroligt.
Jag och Lisa var i Göteborg hela dan och bara hängde med vart Simon och Vilhelm gick. Vi hade ingen aning om var vi befann oss någon gång. De ville gå till ett kafé någonstans i staden och vi fick följa ledarna.
Om inte vi hade gått till just detta kafé hade en av mina stora drömmar kastats i soporna.
Jag har ett favoritband och det är Mando Diao. Sen har jag en favoritartist, The Tallest Man On Earth.
Jag har varit galen i honom och gråtit till hans musik i snart ett år och haft en ännu sådan där kändiscrush.
Framför oss på detta kafé STÅR THE TALLEST MAN ON EARTH OCH SKA BESTÄLLA.
Det är ett sådant där tillfälle som man bara fantiserar om. "åh tänk om man typ stötte på honom på stan". Det är det vi gjorde.
Vi hade en pratstund med honom och jag och Simon tog bilder på varann med Kristian.
Jag kände att nu när jag träffar en av mina idoler måste jag få ut det jag velat säga, så jag inte ångrar mig. Resultatet blev mest att jag stod och hyperventilerade, sa hur mycket jag älskade hans musik och att detta är så overkligt. När jag nästan började gråta fick han ge mig en kram. Det jag glömde bara var att visa hans namn som jag skrev på mina nedklottrade skor för ett tag sen.
Tack för att jag fick skriva av mig om denna händelse som jag aldrig kommer glömma. 3 juni 2012.

If you're interested

Ville vara lite egoistisk och göra reklam för me, myself and I. MOI.
Var ni kan följa mig, var jag finns förutom här, och där jag är hyfsat aktiv.
lolllous (twitter)
deepestofdreams (tumblr)
mandoella (mandodiao)
killerkaczynski (bilddagboken)
lolllous (last fm, om ni vill se vad jag lyssnar på)
ellannorman (instagram)

Hate to say I told you so


Nästa helg åker jag och Lisa till Göteborg och träffar The Hiveees.
Men detta betyder att jag inte får åka på Picknickfestivalen på nationaldan. Hatar att väga över. "Vilket är viktigast. Vilket vill du på mest." Men att få träffa min sötnos Pelle blir underbart.
Galet.

John Engelbert 30 years old

Today we're celebrating John Engelbert.
Johnossi, one of Sweden's best bands and one of my dreams is to see those guys live. This year, a fourth album by them is going to be released.

KONSERTGLÄDJE

Ni anar inte.
Det har gått några dagar nu. Men inte orkat skriva om det än.
Hade träningsvärk i benen och i nacken och i halsen och min röst har varit rostig i flera dagar.
Popadelica 2012. Den Svenska Björnstammen, ni som inte sett dem anar inte hur bra de är live. De sa att vi var den bästa publiken de haft. Trycket, musiken, glädjen.
Men The Concept. THE CONCEPT THE CONCEPT THE CONCEPT. Tårarna trängde fram och allt var så intimt.
Vi stod längst fram där också och blickarna vi fick av sångaren, alltså.
Under en av låtarna kom sångaren fram och tog Annas mobil (hon filmade) och började filma sig själv och sen med publiken i bakgrunden och bara publiken, sen gav tillbaka mobilen.
Blev så jävla avundsjuk men allt var så himla fint.
Blev så himla förälskad och fick sådana där fina leenden från sångaren. Dock stod jag jämte två tråkiga tjejer som tittade konstigt på mig när jag skrek och sjöng. Varför var de där?!
Det var en av de finaste dagarna/kvällarna i mitt liv, mest tack vare Björnstammen och The Concept.
Kommer fixa fram videor någon gång.

BUT OF ALL THOSE STONES THAT HIT ME, THIS ONE KNOCKED ME TO THE FLOOR

Jag vet att Gustaf Norén vill ha mig. Jag är världens kap, eller nåt.
FUL MEN CHARMIG, är det en ursäkt?


Isolera mig

Det blev lite kort.
Ganska kort.
Alldeles för kort.
Jag kommer inte kunna leva upp till mitt hår. Denna frisyr och ännu kortare hade jag som emo-ella år 2009. Jag är inte sådan längre. Jag trivs inte. Jag gillar det inte. Jag hatar det.
Alldeles för kort.
Detta är inte Mandoella. Det här funkar inte.

Frågor

Lista snodd från http://motherfuckingsuperlativt.blogg.se/
Namn: ELLA. kort och enkelt.
Ålder: Exakt 8 månader äldre än på min 15-årsdag, 29 augusti.
Civilstatus: Mentalt gift med Gustaf Norén.
Längd: 1,66 m.
Vikt: Hm. Vild gissning, 55. Ton.
Ögonfärg: Blå, exotiskt va...
Hårfärg: Mörk blondin, men på tisdag målar jag det rött.
Vad har du gjort i dag: Varit på landet hos min mormor och spelat in min konstiga Björnvideo.
Har du testat droger: High on music.
Vad är du bra på: Att krångla.
Hur ser din morgonrutin ut: Vaknar 06:30 med huvudvärk, går upp 06:40, duschar om jag inte gjort det kvällen innan, tar på mig mina fula kläder och kokar mig havregrynsgröt och äter macka till Vakna med the Voice. Letar upp mina usla hörlurar, vågar inte ta mina bra, och sätter i gång spotify på väg till skolan.
Berätta en hemlighet: Jag har gråtit vid Gustaf Noréns hus.
Vem ringde du senast: Anna.
Någonting riktigt fult: Mina tapeter.
Vad är du dålig på: Äta mina allergitabletter.
Är pengar viktigt för dig: Äckligt beroende av pengar. Jag unnar mig aldrig småsaker utan sparar hela hela tiden. Så är livet för en som vill på konserter i sommar.
Någonting fint: Gustaf Noréns rumpa.
Är du åtråvärd: Jag vet allt om musik och för en musikintresserad är jag nog det.
Om 10 år: Har jag gift mig med Gustaf Norén, sett Mando Diao 100 gånger och åkt på 100 festivaler och sett alla band jag vill se.
Favoritdrink: Vågar man svara mjölk?
Nästa livsmål: Aldrig sluta med min intresselöpning, se Mando Diao, se Mando Diao, se Mando Diao.
Är du konflikträdd: Jag fattar inte. Vad ska jag svara?
Din mode-stil: Jag vet inte vad mode är. Jag har fastnat på 1900-talet och handlar för mycket på Beyond Retro.
Vad vill du arbeta med: Absoluta drömjobb är musikjournalist och skriva böcker.
Vad ska du göra nu: Kasta mitt urtuggade tuggummi och lägga mig och har Valborgsångest.

POPADELICAS SPELSCHEMA SLÄPPT

I kväll släpptes Popadelicas spelschema som är på lördag.
(Ni anar inte hur sugen jag är på att dansa och gunga nu)
Men varför var de tvungna att boka Sverigesvärstauslastemusikergenomallatidertilljustpopadelica, KAPTEN RÖD.
Jag kommer antagligen somna, men vi ska i alla fall se honom.
Det blir mycket rusning runt 8-tiden som ni ser, men det får vi stå ut med.
Hoppas på ett bra festivalminne.

Vi lever alla med känslan att falla

Om mindre än 3 veckor är det festivaldags.
Jag och Anna försöker hitta någon minifestival på 1-2 nätter i Sthlm också, men inget passar.


POPADELICA 2012. Missar inte:
Bob Hund
Den Svenska Björnstammen
Urban Cone
The Concept
Pulled Apart By Horses
Noonie Bao
Vit Päls
Sen glida runt och bara se vad som helst.
Anna kommer ner och bor hos mig 3 nätter, underbart.


I dream a dream that can't come true

Dröm som kossas. Tårar som spills. Jag har sådan jävla ångest.
Det har blivit exakt så som det absolut inte fick bli.
Försöker att tänka på något helt annat. Mando Diao,
eller Caligola, eller vad ni nu är, får mig att må skit just nu.
Some dreams just can't come true.
Anna, jag är så jävla glad att jag har dig, du betyder så
himla mycket för mig. Utan Mando hade vi
aldrig träffats.
Vi ska ha en för jävla kul sommar ihop.

Varit hemma denna helg

Varit i Sthlm denna helg, kommit hem för några dagar, kändes bra.
Casablanca.



Fick inte till några bra bilder på dem.

Världens bästa julklapp från Anna. Vi delar numera på MD.





Inte förrän idag har jag fattat vad vi faktiskt gjorde. Gustaf har flyttat så denna gången fick vi gå till den nya gatan. Vi hittade hans port. Tack vare Annas tygkasse kom det fram en tjej och sa "Letar ni efter Mando Diao? Jag såg honom för nån vecka sedan, här på gatan" Alltså gud.
Vi lyckades ta oss in i trapphuset, men vi gjorde inget konstigt, bara gick upp till hans våning och tittade på hans dörr. Inget mer, men det blev för mycket för mig ändå. Benen började skaka och jag kunde inte fatta att jag var så nära min största idol. Ett hem är det närmsta man kan komma en person (förutom själva personen). Det är där han går in, äter, duschar, sover. Det blev för mycket. Vi gick ut igen och satte oss och frös. Försökte greppa grejen men det gick inte.
När jag vaknade imorse insåg jag vad vi gjorde. Nästan.

"Forever alone together" with my sisters

Chrisy, Louisa and I have a forever alone together tonight. I am so fucking sick. When I went to bed last night couldn't sleep, so it's been a lazy day with headache and sorethroat.
Don't forget that I am more active on TWITTER and TUMBLR. Just saying that. But I won't close this blog, never.
In June will Louisa, Chrisy and three others maybe come to Sthlm. I will go to Sthlm to meet them, if I can.. Already nervous but already excited.





You can't see through me and my mind

http://svtplay.se/v/2721636/k_special/geniet_fran_flen_-_hans_gedda
36:46. Fotograf.

I'LL MOVE TO PARIS, SHOOT SOME HEROIN AND FUCK WITH THE STARS

I miss Paris.
My photos. Eiffel Tower.



The feeling you get when you're standing up there, watching the sunset and Paris.
Ochrasy moment, you know.

RSS 2.0