Jag håller på att bli galen.
Jag läser om alla lyckliga jävlar som skriver "I'm going to a Mando Diaoconcert soon. Oh I'm so happy"
Jag blir så avundsjuk så det är knappt att jag kan sitta still.
Jag vill se mig själv skriva "I'm going to a Mando Diaoconcert, the first time in my life, I'm so f*cking happy"
Börjar bli lite sur på Mando Diao nu också för att de inte lagt upp någon konsert i Sverige på "Tour" Dålig stil mot mig som aldrig har sett dem live.
Jag kommer nå Ochrasykänslan, jag vet det. Det är det jag behöver för att komma i balans.
Jag vill stå och hoppa och skrika och gråta där vid scenen. Det är det enda jag begär. Ingenting annat. Se Gustaf... Se Björn... Höra deras röster och deras gitarrer.
Det enda jag är rädd över är att det är ju så jäkla trångt och människorna är ju helt galna och trängs och trycker fram varandra. Det känns lite sådär... Rädd att bli nertrampad. Men aja.
Det hindrar mig inte från att gå på den på långa vägar.

Du är så underbar så jag vet inte ens om jag skulle klara av att se dig live. Jag kanske smälter bort...